Efter jobbet åkte jag raka vägen till
Gilead på ungdomsmöte, extra intressant idag då Jonatan höll i predikan! Duktig är han :)
Börjar komma in mer och mer i församlingen och det är verkligen en grym kyrka! Välkomna.
Skulle vilja sammanfatta lite av dagens snack, får se hur bra det går! Ska göra ett försök :)
Han pratade om något som känns väldigt relevant för mig, nämligen frihet!
Vad är frihet?
Frihet i Sverige idag är att kunna göra precis vad man vill, när man vill och hur man vill.
Att kunna välja själv, följa hjärtat och sina känslor, istället för hjärnan och dras mellan olika grejer som man känner att man har lust till.
Problemet där är att man inte alltid tänker helt klart i "stundens hetta" och kanske gör saker som man senare ångrar! Det är ingenting jag bara har hört, jag talar om erfarenhet mina vänner!
Kyrkan tror mer på en frihet där man använder sin tankeförmåga och faktiskt kan se vad som är bra för en, man kan tydligare se det mål man har och följa det och på så sätt kunna säga nej till saker som frestar en, inte för att det står i bibeln utan för att man då slipper leva ett liv i ångest!
(Radikalt, ja! Men kan inte låta bli att jämföra migsjälv med hur jag var och tänkte innan).
Många ser kristendomen som en massa förbud, men vi tror på en Gud som älskar oss människor och som vill oss vårt bästa.
Samma sak som att en förälder säger till sitt barn att inte leka med vassa föremål så vägleds vi in till sånt som är gott av "förbud" som finns i bibeln och man kan istället se det som möjligheter.
Kan tänka mig att det låter lite flummigt nu när jag drar ihop det lite snabbt här, och jag vet en person som säkert sitter och skrattar åt mina åsikter, och det hör ju till en bra frihet, man ska få tycka och tänka vad man vill sålänge man respekterar andras åsikter...
Innan jag blev kristen så behövde jag inte tänka på sånna saker och jag har bara haft tur att jag inte blivit mer sårad än jag faktiskt har, har dock sårat andra en hel del utan att lägga särskilt mycket tanke bakom det.
Ångesten fanns där dock, vilket gjorde att jag drack mycket alkohol.
Var då alkoholintaget på grund av friheten att jag kunde dricka hur mycket jag ville eller var det för att jag ville fly det liv jag själv byggt upp pga min frihet att göra vad jag vill?
Som för övrigt nästan bara var fyllt med ytlighet och skitsnack.
Nu när jag fattat att jag inte mådde bra av att hålla på som jag gjorde så har jag tagit vissa beslut, framförallt det att jag inte dricker alkohol och inte är sexuellt aktiv, båda grejer som inte varit varit som ett begär i mitt liv.
Känner att detta kan får mig att fokusera på vad som verkligen är viktigt med livet!
Menar inte att jag aldrig kommer dricka mer eller att jag kan lova mig själv att jag kommer kunna hålla mig från sex innan jag gifter mig när jag träffat det "perfekta mannen", men det är ett beslut jag tagit nu och något jag vill sträva efter.
Så vad är starkast, viljan eller lustarna?
Låter det väldigt mycket som svart eller vitt? För jag hatar sånt!
Kan ni förstå vad jag menar? För jag känner mig själv lite förvirrad för tillfället!
Men hade varit väldigt trevligt att få lite reaktioner om detta både från kristna och okristna!
Ni får gärna mejla mig på facebook också om ni inte vill ta det här.
Och för att inte vara för djupa så kan jag berätta att Johanna, men min nya skarf över ögonen, gissade fel på cola och cola zero! Cola zero är godast, lätt! Elleeer...?
Jag menar hur snyggt är det inte?!
Och den här får jag för mig att Lisa skulle gilla..
